Priset på eldistribution – vad består min elöverföringsfaktura av?

Den euro du betalar fördelas enligt följande efter moms och elskatt

70 cent av varje euro du betalar kommer att användas för att förbättra nätet och tillhandahålla elnättjänsten till våra kunder. Mängden överförd energi påverkar bara cirka 20 procent av kostnaden.

Elnätet fungerar som en telekommunikationsanslutning – du betalar för bandbredden och inte för hur mycket data som överförs. På samma sätt är vägnätet tillgängligt när du behöver det. I elöverföringsavgift betalar du för att elnätet existerar och möjligheten att använda el. 

Elöverföringspriset består av grundavgiften för överföring och andelen som baseras på elförbrukning, samt en eventuell effektavgift baserad på effekt. Kostnaderna för eldistribution uppstår främst från byggnad, utveckling och underhåll av nätet och från finansieringen av dessa. Mängden energi som används har liten effekt på dessa kostnader. Som ett resultat är grundavgiftens andel av överföringsavgiften stor och den rörliga förbrukningssavgiften lägre.

En elskatt tas ut på elöverföringsfakturan som redovisas vidare till staten.

Med elöverföringsavgiften får du alla tjänster relaterade till elnätsverksamhet

Kundtjänst, elmätningstjänst, 24-timmars feltjänst och felreparation i alla situationer ingår i nättjänstavgiften. Avgifterna omfattar också underhåll, reparation, utveckling, byggandet av nytt nät och förnyelse av det åldrande nätet för framtida behov.

Vad är anslutningsavgiften?

Anslutningsavgiften avser bara kostnaderna för att ansluta till nätet, det vill säga byggandet av den faktiska elanslutningen.

Hur ser priset på eldistribution ut i framtiden?

Caruna Ab har kommit ungefär halvvägs med förbättringen av elnätet. Förutom att förbättra vädersäkerheten för eldistributionen kommer investeringsbehoven också att öka i framtiden genom tillväxten av förnybar energiproduktion, inklusive särskilt stora vindkraftparker, ökande flexibilitetsbehov och nätets åldrande. De årliga investeringsmängderna har jämnats ut och kommer att fortsätta att jämnas ut de kommande åren. På grund av detta beräknas behovet av prishöjningar på Caruna Ab vara litet under de kommande åren.

Caruna Ab:s elnät är cirka 80 000 km långt och sträcker sig från Hangö till Kuusamo. Nätområdet är geografiskt utmanande för eldistribution, eftersom det finns mycket skog med luftledningar i området. Vid storm kan träd som faller på linjer eller ansamlade upplegor orsaka elavbrott. Bolagets nätverksområde omfattar också Åbo skärgård och västkusten, som är mycket känsliga för stormvindar.

I Esbo väntas befolkningen växa med i genomsnitt 1,6 procent per år till 2028. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar av eldistributionens leveranssäkerhet i utkanterna av Esbo stad och i skärgården. Under de kommande åren kommer Caruna Esbos investeringar främst att fokusera på att möjliggöra rena energilösningar inom bostäder, trafik och värmeproduktion.

Caruna Esbos elnät är 8 100 km långt. I nätområdet är investeringarna per kund klart lägre än i Caruna Ab. Mindre investeringar, tillsammans med ett växande kundantal och sjunkande räntor, kommer att göra det möjligt att sänka distributionspriserna.

Jämförelse av Carunas distributionspriser med andra bolag i branschen

Prisskillnader mellan eldistributionsbolag beror vanligtvis på förhållandet mellan mängden nätegendom och kundantal. Ju fler kunder som delar värdet på nätegendomen (meter/kund), desto lägre blir priset för kunden.

För Caruna Ab:s 482 000 kunder är nätets längd betydligt längre per kund: 168 meter och investeringar på 254,4 euro per kund (år 2020 totalt 121,9 miljoner euro). Beroende på typ av bostad är priset på eldistribution för Caruna Ab:s kunder bland de dyraste fjärdedelen bland 77 eldistributionsföretag.

För Caruna Esbo Ab:s 226 000 kunder är priset på eldistribution bland de billigaste i Finland, eftersom nätet till stor del har moderniserats och kostnaderna för nätet delas av flera stadsbor i tätbebyggda områden. Nätets längd per kund är 36 meter och investeringar 95 euro per kund (år 2020 totalt 21,4 miljoner euro).

De finländska distributionsföretagens priser är offentlig information

Energimyndigheten uppdaterar prisinformationen på sin webbplats, och vem som helst kan kontrollera priserna hos alla eldistributionsföretag. Bolagsspecifika priser uppdateras varje månad och finns på flikarna i tabellen.

I jämförelsen visas genomsnittspriserna efter användartyp. Typanvändaren är en kundgrupp som använder el på olika sätt, till exempel höghus eller eluppvärmda egnahemshus.

I priset ingår genomsnittspriset enligt den billigaste produkten för varje kundgrupp med den presenterade årsförbrukningen. Till exempel, för en höghusanvändare (2 000 kWh) gånger enhetspriset för allmän överföring cnt/kWh grundavgift €/månad gånger 12 + skatter och den årliga kostnaden som slutligen erhålls divideras med den bruttoförbrukningen, vilket resulterar i genomsnittspriset (cent/kWh).

Hur kan jag påverka min egen elöverföringsfaktura?

Med din egen elförbrukning kan du påverka både den variabla (nättjänst)avgiften (c/kWh) och elskatten (c/kWh). Dessa står för cirka 50 procent av den årliga elöverföringsavgiften i ett höghus och cirka 75 procent i ett eluppvärmt egnahemshus.

Finländsk elfaktura i EU -jämförelse – dyr eller billig?

I en europeisk jämförelse klarar sig den finländska elanvändaren ganska bra. Finländarna betalar ett relativt lågt pris för sin el, även om det är stora skillnader mellan länderna. Elpriserna för hushållskunder i EU är högst i Danmark (0,29 euro/kWh) och lägst i Bulgarien (0,10 euro/kWh).  

År 2020 betalade en finländsk elkonsument cirka 0,18 euro/kWh för hushållsel (inklusive energi, överföring och skatter).

  • Höghus 0,19 euro/kWh
  • Egnahemshus eller radhus (förbrukning ca 5000 kWh/år) 0,16 euro/kWh
  • Elvärmare 0,12 euro/kWh

I förhållande till köpkraft är konsumentpriset på el i Finland ett av de billigaste i Europa. Källa: Eurostat, Energiindustri

Prioriteringar för utvecklingen av Carunas elnät inom en snar framtid

Vi kommer att fortsätta våra investeringar som planerat, och vi kommer att periodisera dem under en längre period i Caruna Ab. För Caruna Esbo Ab kommer investeringstiden även i fortsättningen att vara fram till 2028.

Betydelsen av kostnadseffektivitet betonas ytterligare. Fokus för Carunas investeringar kommer att flyttas till lågspänningsnätet, där till exempel lokala förhållanden och demografiska trender kommer att påverka valet av olika lösningar.

Vi letar också aktivt efter nya sätt att förbättra elkvaliteten och leveranssäkerheten. Vi utnyttjar till exempel batterilager.

Du kan läsa mer om utvecklingen av elnätet i vår årsrapport.

Varför betalar jag för nätförbättringsarbeten?

Det moderna samhället är starkt beroende av el, och störningsfri tillgång till el är en grundläggande förutsättning för både att leva och bedriva affärsverksamhet. Vårt elnät, som byggdes främst på 1960- och 1970-talen, kräver kontinuerligt och långsiktigt utvecklingsarbete, till exempel renovering och konstruktion av nätstationer.

Vi vill se till att du får valuta för pengarna; ett modernt elnät som fungerar pålitligt i alla väder och var som helst. Det nuvarande elnätet kommer inte att kunna möta framtida behov. Genom att investera i utveckling och förnyelse av elnätet får du smidigast möjlig elleverans både nu och i framtiden. Vi förbättrar och moderniserar elnätet så att det fungerar pålitligt och möjliggör en ökning av elbilar och produktionen av solpaneler.

Ett modernt elnät innebär också färre elavbrott och snabbare reparationer.

Uppdaterad information om pågående byggarbetsplatser

Vi förnyar vårt elnät i både tätorter och glesbygdsområden. Du kan granska byggarbetsplatsen nära ditt hem från vår karttjänst.

Varför har priserna för eldistribution stigit under de senaste åren?

Priserna har stigit när nätet har förnyats de senaste åren för att förbättra vädersäkerheten och möjliggöra förnybar energiproduktion och möjliggöra elbilism. Årliga investeringar i branschen är närmare en miljard euro. 

Carunabolagens investeringar 2016-2019 har varit cirka 60 procent av nettoomsättningen.

Varför är det så stora skillnader i prissättningen mellan olika eldistributionsbolag?

I Finland finns det 77 eldistributionsbolag. Prisskillnaderna mellan dessa förklaras av vilken typ av område bolaget verkar inom och hur många kunder bolaget har för att betala kostnaderna för att byggandet av elnät. Att bygga nät i sjöområden eller skärgården är dyrare än i tätorter. Å andra sidan, ju fler kunder som delar på kostnaderna, desto lägre blir priset för den enskilda kunden. Därför är överföringspriserna billigare hos stadsbolag än hos bolag som verkar i glesbygd.

Jag använder sällan min sommarstuga, men måste ändå betala en överföringsavgift. Vad grundar detta sig på?

Elnätet måste helat tiden vara funktionsdugligt. Mängden energi som överförs utgör bara cirka 20 procent av elnätets kostnader. Majoriteten, eller 80 procent, uppstår av att elnätet upprätthålls och underhålls. Detta medför kostnader för nätbolaget även om ingen el används. Detta gäller särskilt sommarstugor.

Vad händer med priserna i fortsättningen?

Minskningen av den tillåtna avkastningen enligt tillsynsmodellen på grund av en lägre räntenivå och en stabiliserande investeringstakt kommer att avsevärt minska Carunas prishöjningstryck. Naturligtvis skiljer sig situationen mellan bolag.

Caruna Esbo Ab gör mindre investeringar tillsammans med ett ökande kundantal och en sjunkande räntenivå det möjligt att sänka distributionspriserna.  

Caruna Ab har kommit ungefär halvvägs med förbättringen av elnätet. Förutom att förbättra vädersäkerheten för eldistributionen kommer investeringsbehoven också att öka i framtiden genom tillväxten av förnybar energiproduktion, inklusive särskilt stora vindkraftparker, ökande flexibilitetsbehov och nätets åldrande. De årliga investeringsmängderna har jämnats ut och kommer att fortsätta att jämnas ut de kommande åren. Behovet av prishöjningar på Caruna Ab beräknas vara litet under de kommande åren.

Det är bra att komma ihåg att i Finland är energi- och eldistributionspriserna mycket konkurrenskraftiga jämfört med de flesta europeiska länder.