Vad händer med ur bruk tagna elstolpar?

ARTIKEL

01.10.2020 kl. 14:15
Gamla elstolpar är eftertraktat gods. De innehåller dock farliga impregneringsmedel och Caruna övervakar därför noggrant hur de används. Vad händer med gamla stolpar? Vem kan använda stolparna? Och kan de användas för att bygga en trädgårdsbänk till exempel?

Varför är ur bruk tagna elstolpar farliga?

”Gamla elstolpar innehåller två typer av impregneringsmedel: koppar-krom-arsenföreningar (CCA) och även kreosot i mindre mängder. Impregneringsmedlet hindrar stolpen från att murkna, men om det hanteras på ett felaktigt sätt kan det utgöra en fara för människors, djurs och miljöns säkerhet. Både CCA och kreosot är skadliga ämnen som till och med kan orsaka cancer. Gamla stolpar orsakar ingen fara i terräng, men de får inte komma i kontakt med människor, djur eller näring, säger Carunas HSE-chef Piia Häkkinen.

Användningen av CCA-impregnering är redan förbjuden i EU, och Caruna har också fasat ut användningen av kreosot i elstolpar. Caruna har i mer än tio år använt C-stolpar med kopparsaltimpregnering, som erbjuder ett något svagare men säkrare skydd mot murknande. Motsvarande produkter säljs också för hushållsbruk.

Vad händer med rivna elnätsstolpar?

Stolpar som rivs i terräng är nästan alltid gamla CCA-eller kreosotbelagda stolpar.

"Vi river en betydande mängd gamla elstolpar varje år: under 2019 avvecklades mer än 4 000 kilometer luftledningsnät och med det över 3000 ton impregnerade trästolpar, säger Piia.

Den största delen av stolparna hamnar som avfall på en behandlingsanläggning där de utnyttjas i energiproduktion. Övervakningen av transporter av avfallsstolpar har övergått från papper till elektroniska överföringshandlingar för transport av farligt avfall, samtidigt som särskild uppmärksamhet har ägnats åt överföringshandlingarnas kvalitet.

En liten del av stolparna kommer att överlämnas för professionell eller industriell återanvändning. Impregnerade stolpar kan exempelvis användas i bärande trädstrukturer i lantbruksbyggnader, i konstruktionsvirke i sötvatten eller bräckt vatten, i bullerbarriärer, i skyddsräcken vid vägar, i fundament och markstödstrukturer – men aldrig i till exempel i bostäder, lekplatser eller strukturer som används för odling av grödor. Stolparna överlämnas endast i den utsträckning som tillåts enligt lag och till professionella eller industriella aktörer som kvalificerar sig för överlämnandet.

Det finns också stolpar för gemensam användning, i vilket fall Carunas stolpe även används för gatubelysning eller telekommunikationsföretagens linjer. När elnätet demonteras kan stolpen i så fall förbli i användning hos den andra användaren, och då överförs även hanteringen av stolpen till den andra parten.

Ett skriftligt avtal ingås alltid för överlämnande av stolpen och den nya ägaren förbinder sig att ta hand om bortskaffandet av stolpen som farligt avfall i slutet av dess livscykel.

Hur har stolpar hamnat i privat bruk?

Gamla elstolpar är förvånansvärt eftertraktade, eftersom de är mycket motståndskraftiga mot murknande – bättre än nya stolpar som behandlats med mildare metoder. Rötningsmedlen som var i bruk för mer än ett decennium sedan är dock starka och utgör en fara när de kommer i kontakt med människors hud eller näring. Därför överlämnas inte stolpar för privat bruk, och de bör inte användas för att till exempel bygga en drivbänk för nyttoväxter, en trädgårdsbänk eller en lekstuga.

”Privatpersoner är ofta omedvetna om farorna med stolpar eller den lagstiftning som gäller dem. Stolpar efterfrågas regelbundet och stolpar försvinner också från rivningsplatser utan tillstånd. Tidigare var användningen av stolpar inte lika begränsad eller välkontrollerad som den är idag. Det händer fortfarande ibland att man upptäcker att stolpar används som till exempel bänkar på skolgårdar, där de absolut inte borde vara", fortsätter Piia

Skyltar som stöd för stolpövervakning

Caruna ser till att stolpar som ska tas bort från elnätet levereras för korrekt bortskaffande eller återanvändning. För några år sedan introducerades nya skyltar där bland annat mottagaren av stolparna och den sista upphämtningsdagen är markerade. 

Skyltövervakningen syftar till att säkerställa att stolparna inte förblir i terräng på grund av missförstånd eller glömska från olika aktörer. Entreprenörer har fått i uppdrag att se till att stolparna hämtas upp från terrängen senast på upphämtningsdatumet.

Satsning på projektuppföljning

Även uppföljning av projekt har förbättrats: Som en del av uppföljningen genomgås terrängen efter nedmonteringen av elnätet för att granska hanteringen av rivningsmaterial. Caruna övervakar också hanteringen av rivningsmaterial genom slumpmässiga tester.

Målet med skyltövervakning, kontrollering och kontinuerlig processförbättring ät att stolpar inte ska blir kvar i terräng eller hamna i fel händer.

Träffade du på en stolphög med oklart syfte i terrängen?

Ta kontakt så tar vi reda på varför stolparna är i terrängen och ser till att de hanteras enligt korrekt förfarande.

Dela artikeln
Facebook icon Twitter icon LinkedIn icon