Elavbrott – vad händer det sen?

ARTIKEL

10.12.2018 kl. 09:45
Driftcentralen övervakar elnätet dygnet runt och säkerställer att var och en av oss får el. Men hur många Carunaanställda behövs det för att återställa elen?

På annandag jul för sju år sedan var det knappt så att kundepersonalen i driftcentralen trodde sina ögon. Stormen hade slagit ut en stor del av elnätet och nästan 220 000 hem var utan el.

Det ledde till en intensiv operation, där totalt ungefär 1000 personer deltog i olika uppgifter och roller. 

Allt som allt var det ungefär 750 elnätsmontörer och skogsarbetare med och reparerade elnäten, fällde träd från ellinjerna och återställde elen. Situationen kring den stora störningen i elnätet leddes av ledningsgruppen för storstörningar. Reparationsoperationen leddes från driftcentralen, vars uppgift var att leda kopplingarna i elnätet och trygga fältpersonalens arbetssäkerhet.

Elnätet sköts om dygnet runt

Personalen i driftcentralen övervakar nätets funktion dygnet runt och ser till att alla får el. Den höga väggen är fylld med monitorer som fylls med data, och på dem visas väderprognoser och information om nätets och understationernas funktion. På skärmen visas i lugn takt aktuella underhållsarbeten och tillfälliga avbrott, och kunderna meddelas om dem i förväg med sms. 

När kunden för sin del meddelar om ett elavbrott till felanmälan, dyker det upp en röd anmälningsrad på monitorn i driftcentralen och felet börjar utredas. Det råder ingen brist på jobb i driftcentralen – på årsnivå visas det upp till 1,5 miljoner rader på monitorerna.

Vanliga orsaker till elavbrott är en säkring som har gått, träd som fallit eller kabelskador i samband med grävarbeten. När ett fel uppstår åker en elmontör till platsen för att utreda det. Om felet finns i en elstolpe eller annan plats som orsakar fara, skickar driftcentralen mera hjälp till platsen. Säkerheten är inget man prutar på.

Träd som har fallit över ellinja.

Väderrapporterna berättar hur mycket mänskor det behövs på jobb

Väderkartan utlovar stabilt väder till helgen, inga undantag. Driftcentralen är varje vecka i kontakt med meteorologen vid Meteorologiska institutet. Om meteorologens prognos utlovar storm, går man igenom hur omfattande stormen är, var den troligtvis slår till och med vilken kraft. 

Med hjälp av prognosen kan man uppskatta antalet kunder som blir utan el på stormområdet och de sannolika skadorna på nätet. Efter det reserverar man en tillräcklig mängd elmontörer och utrustning och ökar bemanningen i driftcentralen, kundtjänsten och felanmälningstjänsten. Vid mer omfattande störningssituationer anlitar man helikoptrar, eftersom det går snabbare att hitta felen med hjälp av dem. Från luften är det också enklare att upptäcka dolda fel.

Stormen Dagmar, som inträffade för några år sedan, kände man till redan före jul och hundratals montörer var i beredskap för att reparera fel under mellandagarna. När det blev klart hur stora skadorna var, fördubblades antalet montörer och redan dagen efter hade 100 000 kunder fått elen tillbaka. 

Effektiv kommunikation och nerver av stål

När en lika omfattande storm som stormen Dagmar härjar i nätområdet, dyker det hela tiden upp nya röda rader på skärmen i driftcentralen. Då till och med tiodubblas bemanningen på en gång. Det är viktigt med tydlig kommunikation redan i koordineringen av de dagliga kopplingarna, men storoperationerna tar kommunikationen till helt nya nivåer. När det kommer in en betydande mängd felanmälningar till driftcentralen, krävs det sinnesnärvaro och nerver av stål av arbetstagarna.

Operatörerna är till sin karaktär lugna och professionella och kan reagera enligt situationen. Elen kopplas tryggt tillbaka på – i alla situationer.

Dela artikeln
Facebook icon Twitter icon LinkedIn icon