Besparingar, rykte och föregångarskap – tre orsaker till att det lönar sig för kommuner att producera solcellsenergi

Besparingar, rykte och föregångarskap – tre orsaker till att det lönar sig för kommuner att producera solcellsenergi

Finlands solhuvudstad Hangö utmanar de övriga kommunerna att komma med och producera solcellsenergi. Tack vare lyckade projekt med solcellsenergi har staden tagit ett stort steg mot koldioxidneutralitet. Hangös mål är att öka självförsörjningsgraden och minska energikostnaderna – och också att sprida solens glädjebudskap.

Hangö inledde sitt solcellsenergiprojekt för ca 1,5 år sedan. Nu finns det solkraftstationer på taket till 12 byggnader och deras totala effekt är 700 kilowatt. Solkraftstationer har till exempel installerats på taket till skolor och daghem och på stadshuset. 

Bakom det hela ligger stadsdirektör Denis Strandell, som aktivt har främjat solcellsenergi.

"Ett projekt av det här slaget kräver en eldsjäl, som kartlägger möjligheterna och övertygar beslutsfattarna. Det kan antingen vara en politiker eller en kommunanställd. Det viktigaste är att man verkligen är intresserad av projektet", säger Strandell.

1. Miljonbesparingar med nollinvesteringar

Det var enkelt för Strandell att övertyga beslutsfattarna, eftersom man i Hangö genast lyckades hitta effektiva finansieringsmodeller för solkraftverken. En del av kraftverken har förverkligats med leasingavtal via en gemensamma upphandling som Finlands miljöcentral gjort. För dem betalar Hangö årligen ungefär lika mycket som staden skulle betala för elen. Efter 12 år övergår kraftverken i stadens ägo och producerar gratis el i ytterligare dryga 20 år. 

De resterande nio kraftverken har förverkligats i samarbete med Forus Oy och den inhemska paneltillverkaren Valoe. Hangö förbinder sig att köpa den el som kraftverken producerar av företagen tills panelernas hela inköpspris har täckts. De inhemska panelernas livslängd är minst 40 år, så de producerar gratis el ännu länge efter återbetalningstiden.

Solcellsenergi är lönsamt året om

Hangö stad investerar alltså inte en cent, men sparar ungefär 5 miljoner euro i energikostnader under solkraftverkens livstid. 

"Det viktigaste är att räkna minimikostnaderna för en fastighets el och dimensionera solkraftverket enligt det", rekommenderar Strandell.

Även om det ibland är mindre verksamhet i stadens fastigheter, så går det ändå åt el. Till exempel skolorna drar nytta av solcellsenergin också sommartid då ventilationen, kylapparaterna och servrarna är i gång.

2. Klimatpåverkan och imagefördelar

Trots att kommunerna måste ta sitt ansvar för att förhindra klimatförändringen, lönar det sig inte att försöka övertyga beslutsfattarna om fördelarna med solcellsenergi med hjälp av gröna värden. 

"Kommunerna har mer än 500 lagstadgade uppgifter, vilket innebär att solcellsenergi skulle komma i slutet av listan om projektet var tvunget att konkurrera med övriga investeringar. Då skulle ingenting hända", konstaterar Denis Strandell.

Strandell var ändå överraskad över hur eniga partierna var. Det vittnar om att det finns politisk vilja att främja gröna värden i Hangö. Det kan bero på att Hangöborna bor invid Östersjön, där naturen dagligen påminner om klimatförändringen.

Från ord till handling – ett verkligt soligt varumärke

Solen har alltid varit starkt närvarande i den bild människor har av Hangö. Hangö är strand, hav och segel – den allra soligaste sommarstaden. Men ett trovärdigt varumärke nöjer sig inte längre med enbart sloganer, utan tar tag i saker. 

"Vi drar nytta av solen, vilket är ett stort mervärde för vårt varumärke. Det stöder också andra handlingar, till exemplet att de lokala turistföretagen satsar allt mer på hållbar turism", konstaterar Strandell nöjt.

3. Offentliga sektorn föregångare

På Hangö udd tronar 4 vindkraftverk. Strandell skulle också vara beredd att öka vindenergi, men det skulle kräva miljoninvesteringar och en lång tillståndsprocess.

"Tillståndsförfarandet för ett solkraftverk tar ett par månader – ett bygglov för ett vindkraftverk kan däremot lätt ta upp till tio år. Det är en alltför lång tid från beslut till handling", säger Strandell.

Tiia Selonen, utvecklingsprojektchef vid Caruna, skulle önska att kommunerna skulle sluta med åtgärdstillståndsförfarandet för andra installationer än sådana som har en märkbar effekt på stadsbilden eller miljön. På det sättet skulle anskaffningen av solkraftverk gå snabbare.

Skolorna drar nytta av solcellsenergi

Det är känt att solcellsenergiproduktionen brukar sprida sig, och trenden i fråga kan observeras också i Hangöföretag. Cykelfabriken Helkama har redan ett eget solkraftverk och många andra företag gör som bäst kalkyler för att starta produktion av egen solcellsenergi. Målet är också att vanliga Hangöbor ska bli mikroproducenter.

"Den offentliga sektorn har sällan rykte om sig att vara föregångare, men med hjälp av solcellsenergi kan vi bana väg också för kommuninvånarna", konstaterar Strandell.

Det gäller också de yngsta i kommunen. I skolorna har man installerat displayer, där eleverna kan se hur mycket energi de paneler som har installerats på taket producerar och hur den utnyttjas. För dem är solen inte bara något som möjliggör en dag på stranden, utan det betyder redan mycket mer.  

Läs mer

24.06.2019
Kraftverk arrow-right