Frågor och svar om prissättning av eldistribution

Varför kan inte elöverföring konkurrensutsättas?

Eldistributionen hanteras alltid av det lokala nätbolaget som äger elnätet och tar betalt för dess användning. Invånare som bor i ett visst område kan inte välja sin eldistributör själva, utan den bestäms av bostadens, stugans eller annan fastighets placering.

Distributionsbolaget övervakar eldistributionens leveranssäkerhet 24/7, ansvarar för säkerhet, underhåll och felsökning av näten och för att bygga nätet för att vara väderbeständigt och tillräckligt starkt för växande elförbrukningsbehov. Ovannämnda uppgifter är lagstadgade och kräver betydande kapital av bolagen och stark kompetens inom området.

Konkurrensutsättning av eldistribution skulle kräva parallella elnät, i vilket fall en elkabel från två eller flera aktörer skulle komma in i fastigheten. Det är inte meningsfullt och än mindre kostnadseffektivt, att flera bolag skulle bygga parallella elnät. Därför är eldistributionen reglerad. Regleringen behövs så att elöverföringspriserna hålls skäliga och elnätsverksamheten effektiv.

Eldistribution är ett så kallat naturligt monopol, vars aktörer övervakas av Energimyndigheten under Arbets- och näringsministeriet.

Hur fungerar marknaden i Finland?

Finländsk elfaktura i EU-jämförelse – dyr eller billig?

I en europeisk jämförelse klarar sig den finländska elanvändaren ganska bra. Finländarna betalar ett relativt lågt pris för sin el, även om det är stora skillnader mellan länderna. Elpriserna för hushållskunder i EU är högst i Danmark (0,29 euro/kWh) och lägst i Bulgarien (0,10 euro/kWh). 

År 2020 betalade en finländsk elkonsument cirka 0,18 euro/kWh för hushållsel (inklusive energi, överföring och skatter). 

  • Höghus 0,19 euro/kWh
  • Egnahemshus eller radhus (förbrukning ca 5000 kWh/år) 0,16 euro/kWh
  • Elvärmare 0,12 euro/kWh

I förhållande till köpkraft är konsumentpriset på el i Finland ett av de billigaste i Europa. 

Källa: Eurostat, Energiindustri

Hur övervakas eldistributionsbolag och hur bedriver de sin verksamhet?

I Finland finns totalt 77 eldistributionsbolag som ansvarar för eldistributionen till kunder.

Eldistributionsbolagens verksamhet regleras av elmarknadslagen och lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. Övervakare är Energimyndigheten som arbetar under arbets- och näringsministeriet, vars huvudverktyg är tillsynsmodellen. Läs mer om tillsynsmodellen: energiavirasto.fi.

Hur finansieras Carunas verksamhet?

Caruna har tagit externa lån upp till maxbeloppet, med en total skuld på 2,5 miljarder euro. Resten av verksamheten finansieras av ägarnas investeringar. Förhållandet kan till exempel jämföras med ett bostadslån, där en del av finansieringen kommer från dig själv, delvis från ett finansinstitut.

Vi har ansträngt oss för att organisera vår finansiering så kostnadseffektivt som möjligt. Syftet med finansieringen är att garantera långsiktiga förutsättningar för verksamheten och säkerställa genomförandet av leveranssäkerhetsinvesteringar. Den genomsnittliga räntan på externa lån var i slutet av 2020 2,1 %.

Betalar Caruna överhuvudtaget skatt till Finland?

Caruna betalar alla sina skatter till Finland. Som samfundsskattebetalare ligger Caruna på 55:e plats på listan över Finlands 100 största skattebetalare (Källa: Skatteförvaltningen, skatteuppgifter för 2019, publicerad den 3 november 2020). 

Caruna betalar mer skatt än något annat av de 77 eldistributionsbolag som är verksamma i Finland. År 2019 var samfundsskatten 12,2 miljoner euro och 2020 10,7 miljoner euro.

Eldistributionsbolaget samlar också in och betalar till staten de el- och mervärdesskatter som kunden betalar på sin elöverföringsfaktura. Skatter står för ungefär en tredjedel av kundens totala elfaktura och ungefär hälften av överföringsfakturan. År 2020 redovisade Caruna 292 miljoner euro i el- och mervärdesskatter som samlats in från kunderna till staten.

Hur mycket betalar Caruna räntor och vinstutdelningar till sina ägare?

Ägarna har investerat cirka 800 miljoner euro i Caruna som delägarlån. Ett delägarlång av den här storleken är en förutsättning för att få resten av den nödvändiga finansieringen så effektivt som möjligt från marknaden. Årlig ränta betalas på delägarlånet. 

Vinstutdelning utbetalas om räkenskapsperiodens resultat tillåter det. Caruna har bara betalat vinstutdelning till sina ägaren gång sedan bolaget grundades (2014).

 

Ordlista för eldistribution

Nättjänst

Vi arbetar varje dag för våra kunders smidiga vardag. Ibland orsakar stormvindar och åskväder avbrott i eldistributionen. Vi övervakar den fungerande eldistributionen dygnet runt. Vi åtgärdar fel så snabbt som möjligt utan att kompromissa med säkerheten. Vi tar hand om mätning av energiförbrukningen och leverans av data till marknaden. Vi betjänar våra kunder via flera olika kontaktkanaler.

Investeringar för att förbättra elnätet

Längden på vårt elnät är 88 000 km. Investeringarna styrs av saneringen av det åldrande nätverket, utvecklingen av leveranssäkerheten samt nya detaljplaneområden och andra anslutningar. Investeringsvolymerna har planat ut från toppåren, men utgör nu och även i fortsättningen en betydande andel av kostnaderna.

Inköp av el

Caruna har flera anslutningspunkter till stamnätet (Fingrid), andra högspänningsdistributionsnät eller kraftverk. Dessa används för att skaffa den el som behövs för vidare distribution eller överföring i Carunas nät när den inte produceras i Carunas nät. 

I Finland faktureras stamnätsavgifter som en del av eldistributionsavgiften, vilket motsvarar cirka 2,5 procent av den totala energiavgiften. Den är cirka 15 % av elöverföringsavgiften.

Förlustel

Vid eldistributionen uppstår även förlustel, dvs, en liten del av elen som köps in går förlorad på vägen på grund av resistans (en egenskap hos ledaren som motstår elströmmen). 
I elsystemet måste förbrukning och produktion hela tiden vara lika stora. På grund av detta köps mängden förlustel från marknaden.