Frågor och svar om prissättning av eldistribution

Varför kan inte elöverföring konkurrensutsättas?

Eldistributionen hanteras alltid av ditt lokala nätbolag, som äger elnätet och fakturerar för dess användning. Invånare som bor på ett visst område kan inte välja sin eldistributör själva, utan den bestäms av bostadens, fritidsbostadens eller någon annan fastighets placering.

Distributionsbolaget övervakar eldistributionens leveranssäkerhet dygnet runt, ansvarar för säkerhet, underhåll och felreparation av näten och för att bygga ett väderbeständigt nät som är tillräckligt starkt för den växande elförbrukningens behov. Ovannämnda uppgifter är lagstadgade och kräver betydande kapital av branschens bolag och stark kompetens på området.

Konkurrensutsättning av eldistribution skulle kräva parallella elnät, där en elkabel från två eller flera aktörer skulle komma in i samma fastighet. Att flera bolag skulle bygga parallella elnät är varken förnuftigt eller kostnadseffektivt.  Därför är eldistributionen reglerad. Regleringen behövs för att upprätthålla rimliga elöverföringspriser och en effektiv eldistributionsverksamhet.

Eldistribution är ett så kallat naturligt monopol, vars aktörer övervakas av Energimyndigheten under Arbets- och näringsministeriet.

Dyr eller billig räkning för finsk el i EU-jämförelse?

I slutet av 2022 var snittpriset för en nättjänst i EU högst i Litauen och lägst på Malta. Finland har en betydligt lägre prisnivå än snittpriset i EU och hör till de förmånligaste länderna.

När man jämför priset på en finsk nättjänst genom att beakta andelen nät per kund hör Finland trots landets utmanande förhållanden till de förmånligaste länderna i Europa. Som glest befolkat land med långa avstånd har vi lyckats bygga och utveckla vårt nät mycket kostnadseffektivt. I Finland ligger också eldistributionens leveranssäkerhet på en utmärkt prisnivå jämfört med övriga Europa.

Aktuell prisstatistik för finska nätbolag finns på Energimyndighetens webbplats. 

Hur övervakas eldistributionsbolag och hur bedriver de sin verksamhet?

I Finland finns totalt 77 eldistributionsbolag som ansvarar för eldistributionen till kunder.

Eldistributionsbolagens verksamhet regleras av elmarknadslagen och lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. Tillsynsmyndigheten är Energimyndigheten, som arbetar under arbets- och näringsministeriet, vars huvudverktyg är tillsynsmodellen. 

Hur finansieras Carunas verksamhet?

Caruna har tagit externa lån upp till maxbeloppet, med en total skuld på 2,5 miljarder euro. Resten av verksamheten finansieras av ägarnas investeringar. Förhållandet kan exempelvis jämföras med ett bostadslån, där finansieringen kommer delvis från låntagaren själv och delvis från ett finansinstitut.

Vi har ansträngt oss för att organisera vår finansiering så kostnadseffektivt som möjligt. Syftet med finansieringen är att garantera långsiktiga förutsättningar för verksamheten och säkerställa genomförandet av investeringar i förbättringsprojekt för nätet. I slutet av 2020 var den genomsnittliga räntan på externa lån 2,1 %.

Ägarna har investerat cirka 800 miljoner euro i Caruna som delägarlån. Ett delägarlån av den här storleken är en förutsättning för att få resten av den nödvändiga finansieringen så effektivt som möjligt från marknaden. På delägarlånet betalas årlig ränta.

Betalar Caruna överhuvudtaget skatt till Finland?

Caruna betalar alla sina skatter till Finland. År 2022 var samfundsskatten 6,3 miljoner euro (mot 10,7 miljoner euro 2021 och 10,7 miljoner euro 2020).

Eldistributionsbolaget samlar också in och betalar de el- och mervärdesskatter som kunden betalar på sin elöverföringsfaktura till staten.  Skatter står för ungefär en tredjedel av kundens totala elfaktura och för ungefär hälften av överföringsfakturan. År 2020 redovisade Caruna 292 miljoner euro i el- och mervärdesskatter som samlats in från kunderna till staten.

Läs mer om vårt skatteavtryck i vår årsrapport.