Så här producerar du din egen el

Solenergiproducenter

God solenergi

Över 1000 producenter har redan anslutit sin produktion av solel till vårt elöverföringsnät. Denna produktion av solel har en sammanlagd produktionseffekt på 6,8 MW, vilket motsvarar den mängd energi 272 stycken eluppvärmda fristående hus förbrukar per år.

Nya solelsystem ansluts hela tiden till vårt nät, i synnerhet i Egentliga Finland och Nyland men även i till exempel Lappland där solpanelerna är lämpade att producera el både under sommarens ljusa nätter och under vintern då snön reflekterar solljus på ett idealiskt sätt.

Byföreningen i Alavo eldar med solenergi

”Det är något vi är mycket stolta över. Andra föreningar har inte alls lika stora paneler,” säger byföreningens ordförande Heikki Ylinen.

Ursprungligen värmdes byggnaden upp med oljevärme. Då byföreningen köpte skolbyggnaden i början av 2000-talet byttes oljepannan ut mot pellets och som stöd för pelletsuppvärmningen skaffade föreningen även några luftvärmepumpar.

”Då vi skaffade solelsystemet var vårt viktigaste motiv att minska på köpt el. Vi är en liten by och det är viktigt att utnyttja alla tänkbara sätt att göra inbesparingar.”

Då det blev dags att skaffa en solelanläggning bad byföreningen offerter av diverse företag de hittade på webben. Flera företag erbjöd dem nyckelfärdiga paket. Det skulle ha varit väldigt behändigt med en sådan tjänst men tyvärr alltför dyrt. Tillslut fick byföreningen en lämplig offert av ett företag som ligger i Östermark. Föreningen tog själv hand om att installera panelerna på hustaket med hjälp av talko-verksamhet men elarbetena lämnade de utan knot åt ett proffs.

”Vi ansökte om stöd av Kuusiokunnat som även stod för merparten av våra kostnader. Utan detta stöd hade investeringen om över 10 000 euro inte varit möjlig men nu kommer investeringen faktiskt att återbetala sig i rask takt.”

Efter ett halvt år ser investeringen i solelsystemet redan lönsam ut. Då även luftvärmepumparna har ställts in så att de börjar fungera med större effekt precis under dagens soliga timmar har slutsumman på elräkningen börjat sjunka.

”Under sommaren var vi helt självförsörjande i tre månader, och det blev konstant till och med lite el kvar till försäljning. Ifall samhället borde satsa på någon form av energiproduktion borde det vara just den här,” betonar Heikki Ylinen.

 

Kätkänjoki byförening i Alavo är känd för att vara nejdens aktiva drivkraft. Föreningen som håller hus i en gammal skolbyggnad från år 1929, trädde i april in i den moderna energiproduktionens tid, och installerade solpaneler på skolbyggnadens tak.

Ett steg mot självförsörjande boende i egnahemshus

I tidens anda hade familjen Oravainens hus redan direkt eluppvärmning.

”Vi hade redan gjort flera renoveringar - skaffat oss en värmepump och flyttat värmevattenberedaren för att minska på vår energiförbrukning. Jag började fundera över vad solel kunde innebära för oss,” berättar Oravainen.

Då jag blev kontaktad av ett företag som säljer solelsystem började planerna ta form på allvar och bli till verkliga handlingar. Oravainen och försäljaren av solelsystemet avtalade om en nyckelfärdig tjänst och därefter tog själva installationsarbetet omkring en dag.

”Det var i själva verket relativt enkelt. Försäljaren tog även hand om att kontakta nätbolaget Caruna.”

Anläggningen som samlar solel består av 15 enskilda paneler vars nominella effekt är 3,9 kilowatt. Istället för en gemensam inverter är varje panel, som Oravainen skaffat, försedd med en egen inverter.

”Rapporteringssystemet ger oss aktuell information om hur panelerna fungerar. Tack vare systemet är det enkelt att i problemsituationer reda ut vilken panel det är fel på.”

Under klart väder räcker anläggningens effekt till för att använda värmevattenberedaren eller den lagrande golvvärmen. Eventuell överskottsel säljer familjen Oravainens till ett elförsäljningsbolag. Trots det får man mest nytta av systemet under de dagar då man själv kan använda all den el man producerar. Därför lönar det sig att satsa på att justera den egna elförbrukningen.

”Vårt intresse för solel och en eventuell ekonomisk inbesparing på lång sikt var våra starkaste motiv då vi skaffade solpanelerna. Vi tänkte oss även att ifall vi en vacker dag ska sälja vårt hus kan det hända att eventuella köpare visar intresse för ett färdigt installerat system och till pappers gjorda uträkningar över inbesparingar,” säger Oravainen eftertänksamt.

 

I början av september tog sommaren slut men för Matti Oravainen som bor i Esbo betydde hösten början på något nytt: han lät installera 15 solpaneler på taket till familjens egnahemshus som byggts år 1990.

Solen värmer i den nordliga vintern

”Jag kollade nyss upp statistik på Carunas webbplats och vi har endast upplevt tre förbrukningsdagar då ingen överskottsel överförts till Carunas nät,” berättar han.

Jaakolas egnahemshus värms upp med hjälp av värmelagrande golvvärme. Det drar el, el och mera el. Det produceras en avsevärd mängd el i 16 solpaneler som tillsammans har en toppeffekt på fyra kilowatt.

”För mig har det varit allra viktigast att minska på min elräkning. De fina miljöpåverkningarna är extra bonus.”

Den första bekantskapen med solpaneler skedde lite av misstag. Då Jaakola planerade att skaffa solfångare för att värma vatten på släktgården, råkade han få syn på en annons om solpaneler i en tidning som kommit hem till honom.

Jaakola tog kontakt och mycket snart kom försäljaren hem till honom för att lägga upp preliminära planer. Tillslut köpte Jaakola hela installeringsarbetet som en nyckelfärdig tjänst.

”Själva köpet gick verkligen smidigt. Försäljaren tog hand om allt och skötte alla nödvändiga anmälningar. Ja, till och med finansieringen skulle de ha fixat ifall jag hade haft ett sådant behov.”

På basis av dessa erfarenheter rekommenderar Jaakola solel även till andra. Hans hemkommun Ranua ligger så gott som vid polcirkeln vilket innebär långa dagar om sommaren och på motsvarande sätt långa mörka perioder om vintern. Enligt försäljaren ska anläggningen fungera som effektivast just om vintern då snön reflekterar ljuset medan panelerna är kalla.

”Det här kräver nog att man har lite koll på sina egna rutiner. Då vi förr tvättade byke och disk om natten för att utnyttja nattel, har vi nu blivit tvungna att lära oss att sköta dessa samma sysslor under dagtid då vi har tillgång till solel,” säger Erkki Jaakola och skrattar till.

 

Solpanelerna har surrat på taket till Erkki Jaakolas egnahemshus i Ranua sedan september. Han kunde inte längre tänka sig att bli av med dem.

Äppelträden skjuter skott med solel

”Vi förbrukar över 40 000 kilowattimmar el om året. Det är en hisnande mängd och därtill har el blivit dyrare”, säger Rosvall.

Paret Roswalls beslöt att investera i ett solelsystem förra sommaren. En lämplig försäljare hittade de i grannkommunen Salo. Roswall prisar försäljarens kunnighet.

”Försäljaren kom hit, tog sig en titt på området, gjorde upp planer tillsammans med oss och tog hand om alla nödvändiga anmälningar. Vi behövde inte göra någonting själva.”

På taket till den gamla förrådsbyggnaden har paret låtit installera 54 paneler vars sammanlagda effekt ligger på 15 kilowatt. Visserligen hann det faktisk ske en liten hake i saken.

Som företagare valde Rosvalls att föredra inhemska anläggningar men invertern som omvandlar solenergin till ström som matas till elnätet var de tvungna att beställa från Österrike. Invertern kom tyvärr bort i posten på väg till Finland och som en följd av det fördröjdes installeringsarbetet.

”Det var egentligen inte direkt någons fel. Försäljaren beställde en ny och en månad efter vår första sammankomst fick vi solel.”

Den följande chocken fick paret under sommaren. Då syntes ingen elräkning till, varpå Rosvalls ringde elbolaget för att efterlysa en räkning. Under telefonsamtalet kom det fram att faktureringen släpade efter, som en följd av att slutsumman innehöll ett avdrag för egenproduktion. Den första räkningen för maj månad var helt enkelt så liten att ingen faktura åkt i väg.

För Rosvalls har det varit av främsta vikt att få ner priset på den egna elförbrukningen men det har faktiskt konstant blivit el övers till försäljning också.

”Eftersom till exempel äppelträdgårdens bevattningspump och det blivande kylrummet drar mycket el kommer solsystemet att snabbt återgälda investeringarna,” säger Tuija Roswall.

 

Det är mången som funderar på hur elräkningen kunde skäras ner, men för Tuija Rosvall var det alldeles i synnerhet viktig. Tillsammans med hennes man Jarmo Lehtovirta har de en äppelträdgård i Pemar och de tre tillhörande egnahemshusen som tillsammans bildar en släktgård, slukar el.

Bowlingbana driven med solel

I medlet av november lät Kuntokeidas i Joensuu installera solpaneler på taket. Verkställande direktör vid Kuntokeidas Rauno Bies hade i en tid gått igenom olika alternativa energiproduktionsformer. Hemma hos sig har han en jordvärmepump medan grannen värmer sitt bruksvatten med en solfångare om sommaren.

”Pengar är det drivande motivet för oss. Vår omsättning har sedan en tid hållits på en bestämd nivå men nu hoppas vi att vi kan sänka våra utgifter istället med hjälp av solel,” säger Bies.

Vid Kuntokeidas i Joensuu hittar du bland annat en motionssal, tennis-, squash- och badmintonplan, en golfsimulator och 16 bowlingbanor. Sammanlagt blir det ungefär 4 600 kvadratmeter med lokaler.

”Vår elräkning har legat på omkring 40 000 euro om året. Bowlingbanornas maskiner i synnerhet, drar otroligt mycket el.”

I november fästes 192 stycken solceller på idrottshallens tak. Trots att Bies hade avtalat om försäljning av överskottsel till Carunas nät, slukar hallen som har öppet kl. 8 - 22 största delen av den el de själva producerar.

”Från juni till augusti öppnar vi våra dörrar först kl. 11. Då blir det el övers till försäljning av den el vi producerat om morgonen.”

Innan solelsystemet skaffades lämnade Bies in en biståndsansökan till NTM-centralen i Norra Karelen, vilket täckte 25 procent av investeringen. Efter lagstadgade moms-avdrag som är gilla för företag, återstod det att betala en summa på omkring 50 000 euro. Bies tror att idrottshallen nu kan göra en inbesparing på omkring 7 000–9 000 euro om året med hjälp av solelsystemet.

”Det var jobbigt att fylla i ansökningen men det lönade sig. Utan biståndet hade vi inte gjort denna investering eftersom återbetalningstiden hade tagit för många år.”
Bies avslutar med att säga att det var lätt att köpa en solelanläggning. Han började med att be om offerter av flera olika leverantörer men valde tillslut en finsk leverantör från Joensuu.

 

Idrottshallen Kuntokeidas i Joensuu skaffade solpaneler och installerade dem på taket - nu är målet att skära ner elräkningen på 40 000 euro med en fjärdedel.

Solpaneler överraskade paret Rantanen: elen löper även i regnväder

Paret Rantanens frontmannahus har stått på samma ställe i Sastamala sedan år 1958. Då paret köpte huset 30 år sedan började de sakta men säkert att genomföra en elrenovering.

Först skaffade de en värmelagrande spis och sedan luftvärmepumpar. Därefter ersatte de oljevärme med jordvärme och nu allra senast installerade paret solpaneler på sitt hustak i februari år 2016.

”Vi två lever i gott samförstånd. Aki säger alltid att vi gör som du vill, eftersom du förstår det här bättre,” säger Helene Rantanen med glimten i ögat.

Paret Rantanen började på allvar att intressera sig för solelsystem då det gick upp för dem att driften av deras jordelsystem slukade mycket el. Samtidigt blev Helene och Aki medvetna om att överföringspriser på el samt elskatter kunde höjas i framtiden medan det igen vore gratis att producera egen el med hjälp av solceller. Rantanens uppskattar att deras elräkning minskat med 400–500 euro om året men understryker att investeringarna främst motiverats av miljöaspekter.

”Den energi vi förbrukar är ren och närproducerad. Även om vi bor på tumanhand har vi optimerat våra anläggningar och mätt vår förbrukning på ett sätt som gör det möjligt att producera el som täcker behovet för en hel familj på fler personer.”

Rantanens började studera och leta efter lämpliga solpaneler genom att bekanta sig med olika webbplatser och läsa tidningsartiklar. Tillslut hittade de ett företag i närområdet, vars nyckelfärdiga tjänster de varit väldigt nöjda med. Företaget gav snabba svar på alla frågor, och efter att paret gjort sin beställning var installationsarbetet färdigt inom två veckor och solelen började löpa.

”Det är ett verkligt nöje att följa med hur proffs arbetar. Allt fungerar precis så som företaget lovat oss. Det är något som är viktigt för mig personligen eftersom jag inte alls tycker om förseningar,” konstaterar Helene Rantanen.

Under ett halvt år har solpanelanläggningen med en effekt på 3,6 kW producerat el som räckt gott till för parets egna behov då de äntligen lärt sig att använda t.ex. tvättmaskinen under soligt väder. Utöver allt annat har det varit trevligt att paret Rantanens kunnat mata sin överskottsel till Carunas nät och sälja den. Under ett halvt år har de haft ett överskott på ungefär 1000 kilowattimmar.

”Den största överraskningen har varit att anläggningen producerar el till och med i regnväder då vi trodde att systemet alltid kräver fullt solsken för att fungera. Jag är verkligen nöjd,” säger Helene Rantanen.

Solpanelernas effekt har överraskat Helene och Aki Rantanen på ett positivt sätt: den egna produktionen har räckt till så väl att det blivit kvar överskottsel till försäljning.